Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Film’ Category

Idag kom äntligen födelsedagspaketet med AT THE GATES The Flames Of The End från Earache! I Paketet låg, som ni ser på bilden, den feta DVDn, CD’n Suicidal Final Art, Slaughter Of The Soul-tisha och en promo-poster. Så går det när man har världens bästa flickvän!

NP: Sardonis – The Wolf’s Lair (Sardonis LP, 2010)

Read Full Post »

Här kommer två filmtips som ni definitivt skall kolla upp om ni gillar skräckfilm, eller den ena är lättsam Hollywood-komedi. Men vi börjar med Deadgirl som jag fick nys om tack vare Zombiebloggen, där du även hittar en recension på filmen. Varningens finger dock! Jag tycker recensionen avslöjar lite för mycket av filmen men ändå värd att läsa i efterhand. Trailern där emot är okej.

Själv gillar jag filmen för den sjuka skruven och ämnet som tas upp i recensionen på Zombiebloggen. Dessutom kryper den under skinnet på mig och blir så där obehaglig som skräckfilmer ska bli. I övrigt är det bra skådespeleri och ett gott hantverk. Väl värd att se men andra ord!

Andra tipset är Zombieland, säkert ingen har missat den, som kan beskrivas som en banal roadmovie i bästa zombieslaktarstil. Den tar även upp och driver med regler som finns för att överleva en zombie epidemi med sina ”32 rules of Zombieland”, som för ses som en förlängning av ”The Zombie Survival Guide”. Det är inte så mycket skräck som i Deadgirl, men även denna film har en fin skruv och är ordentligt underhållande.

Read Full Post »

Jag har tidigare skrivit om dokumentären Heavy Metal In Baghdad och ACRASSICAUDA, Iraks metalkrigare #1 som för några veckor sedan släppte första smakprovet på deras debut EP Only The Dead See The End Of The War. Med tanke på bandets bakgrund och historia är det en av det hårdaste titlarna någonsin på ett metalsläpp! Låten, som kan du ladda ner här, andas tung moshthrash, amerikansk snyggdöds, hc-breakdowns allt kryddat med melankoliska tongångar från mellanöstern. Själv tycker jag det är helt okej och jag tycker bandet har utvecklats i helt rätt riktning, och jag ser fram emot EP som släpps i början på mars 2010.

Spana dessutom in det här klippet när James Hetfield överraskar bandets gitarrist, killen som ger ordet mållös ett ansikte, med en liten present.

NP: Burst – Sculpt The Lives (Prey On Life, 2003)

Read Full Post »

090604-high_fidelityJag har ingen gedigen litterär historia att tala om, det vill säga, jag är ingen bokmal. De böcker jag äger får plats på två hyllplan i en standard bokhylla, och då är ändå hälften skolböcker eller liknande faktaböcker. Ibland kan jag tycka ett det är konstigt då jag verkligen uppskattar en välskriven text men jag har aldrig hittat min bag bland alla böcker. Visserligen har jag inte letat heller. Ibland läser jag dock en bok och ofta fastnar jag och kan inte sluta läsa. Jens Lapidus Snabba Cash var en bok jag inte kunde släppa. Uppföljaren Aldrig Fucka Upp var inte lika bra och jag tröttnade rätt hårt på alla töntiga gangsters, men Gängkrig 145 ska givetvis inhandlas senare denna månad.

Pest eller kolera

Senaste boken jag läste är High Fidelity, jag gillar filmen men har naturligtvis inte läst boken förrän nu. Den gemene åsikten är ju att boken alltid är bättre an filmen. Jag håller inte med. En bok är en bok, en film är en film. Men i det här fallet är filmen mycket bättre än boken. Eftersom det är själva musiknörderiet jag gillar i filmen, fast jag i dag inte förstår varför, så blir Robs kärleksdravel skitjobbigt i längden. Dessutom blir vissa detaljer tydligare och djävligt pinsamma. Bland annat när Barry föraktar en snubbe som vill köpa en skiva med STEVIE WONDER för låten I Just Called To Say I Love You. De andra gossarna i butiken håller givetvis med, men Rob har inga som helst problem med WHAM!?! Jag vet inte… Last Christmas I Gave You My Heart eller I Just Called To Say I Loved You känns inte riktigt so matt välja mellan pest eller kolera. Snarare pest eller influensa.

090604-lemmy-wlfStrax innan slutet tröttnade jag och skumläste igenom resten för att hitta SONIC DEATH MONKEY-scenen sedan lämnade jag tillbaka skiten på biblioteket. Tog med mig Lemmy biografin White Line Fever istället. Redan prologen knäckte High Fidelity med kokainlängder. Om det inte hade varit för att jag måste tala om det här för hela världen och världsliga ting som att söka jobb, hade jag suttit med näsan i boken.

Musik eller böcker

Tanken på varför jag inte har läst fler biografier och böcker om musik slår mig. Finner att jag inte har något bra svar. Kanske är det så att jag inte har varit så intresserad av historieberättandet i böcker, eller låtar för den delen om vi ska snacka musik. Jag har alltid tyckt att samhällskritik eller politik har varit intressantare i musik än historier a la AMON AMARTH. Det kan också vara så att jag har tyckt att en bok är för lång och hållit mig till tidningar istället. Fast ljudböcker har ju funkat, men även där kan jag inte göra något annat än att lyssna och det blir djävligt begränsande och man få inget annat gjort. Fast det givna svaret är att jag alltid har gillat musik mycket mer, så är det fortfarande, så kommer det alltid vara.

Men jag ska försöka bli bättre på att hitta böcker som kan intressera mig. För jag gillar verkligen att läsa och jag vill även bli bättre på att skriva själv, och då är ju böcker en outtömlig källa av kunskap och inspiration. Visserligen är kanske inte Lemmys självbiografi den bästa läroboken men den lär vara djävligt underhållande. Det räcker för mig. Så länge.

Killed. By. Death.
//H

NP: Rancid – I Ain’t Worried (Let The Dominoes Fall, 2009)

Read Full Post »

090508-thfgDu har väl inte missat The Hunt For Gollum som släpptes online i söndags? (Jo, jag förutsätter att du också gillar Sagan Om Ringen!) Filmen är gjord av ett gäng TLOTR-nördar och handlar, som titeln helt logiskt indikerar, om jakten på Gollum. Eftersom jag inte är en TLOTR-nörd så vet jag naturligtvis inte om detta är en av de många sidohistorier som Tolkien skrev..? Det spelar mindre roll, det som är intressant är sjävla filmen som givetvis inte håller samma höga standard som Peter Jacksons lilla historia men helt klart är sevärd och välgjord.

God. Jävla. Morgon.
//H

NP: Trouble – A Sinner’s Fame (Trouble, 1995)

Read Full Post »