Electric Wizard till Muskelrock

Ett glädjande besked kom i går! ELECTRIC WIZARD, Englands – kanske världens – tyngsta doomgäng gästar Sverige i sommar för en spelning på Muskelrock i Alvesta/Växjö. Vilket datum som gäller verkar inte spikat i dagsläget men festivalen hålls den 4-5 juni. Övriga band som är bokade så är bl.a. Superstanfavoriterna KONGH, Göteborgs DOOMDOGS (som förövrigt har släppfest i Gbg på lördag), Engelska ANGEL WITCH och Danska kultgänget EVIL.

Via: A fair judgement

Read Full Post »

Låt tiden stå stilla

Världens snabbaste man.

Sitter vid det nystädade köksbordet och sippar på min sojalatte till tonerna av HORNS OF ANGUISHs fullängdsdebut Barriers (Kampas Records, 2009). Jag är på tredje låten, Ominous, under första varvet och en lite trevande melodislinga skär rakt in och slår an en känsla av behagligt vemod. Det tar en stund innan jag inser att låten faktiskt var med på bandets demo EP från 2008, eller om det var 2007, kommer inte ihåg exakt… Försöker plocka fram något minne av samma känsla men hittar inget. Innan jag hade demon i min ägo tyckte jag bandet var mycket intressant men när demon kom så fick den kalla handen. Vet inte varför, med sådant händer ju ibland.

Skåne duons (kompletteras med basist live) melodiska post-doom, som någon uttryckte det, maler, smeker och förför. Krängande sludgepartier är nästan obefintliga och jag gillar det. Musiken smutsas inte ned med influenser från orkan Katrinas hemtrakter utan istället är det gitarrslingor á la CULT OF LUNA och ISIS som bjuder in sig själva.

Det blir ingen recension av Barriers den här gången utan inledningen får ses som en prolog till tankarna som kommer. Det slår mig åter igen att något har hänt med min mentala inställning, eller sinnesstämning om ni så vill. Jag skulle också kunna säga att musiken visar på förändringar som skett av mig som person de senaste åren. Kanske kan man kalla det mognad..? Det som skiljer sig från då och nu är att jag finner ett väldigt lite utbyte av låtar som klockar in på 2-3 minuter idag. Istället är det låtar som ligger runt 10 min som attraherar mig mest. Som nu, när jag sitter och dricker resterna av frukostlatten och slösurfar på Fejjan och läser bloggar i mitt rssflöde. Det är nu jag vill ha lugn söndagsmusik som gör att jag känner mig så där mysig och go i själen, om man nu kan det till doom som vill knuffa en över kanten.

NOFX är helt uteslutet. RAMONES lika så. NASUM ska vi inte ens tänka på. Hur blev det så här? Det är ju inte så att jag inte lyssnar på de banden längre. Det sker bara vid andra tillfällen. NOFX Coaster brukar gå varm på gymmet tillsammans med bl.a. LAMB OF GOD, THE HAUTED, BLACK BREATH, SYCONUAT och EARTH CRISIS. Hemma blir det oftast KONGH, ISIS, DARK CASTLE, ELECTRIC WIZARD och CULT OF LUNA när jag surfar, läser eller ska sova. I bilen snurrar just nu MARIACHI EL BRONX på repeat både för mig och AntiCristel, något annat duger inte där just nu.
Igår, när jag röjde av köksbordet som då såg mer som ”lägger era grejer här och gå”-bänk än som en plats där man sitter och äter, gick HOUR OF 13, GRAVEYARD, GRAND MAGUS, ULTIMATE DRAGONS och BLACK SABBATH på ”blanda” i lurarna.

Cult Of Luna: Långsamma och noggranna.

Ni ser ju mönstret. Ju lugnare aktivitet, desto långsammare musik, och ju mer adrenalin och hjärtfrekvens som behövs, desto snabbare tempo efterfrågas. Så ni kan ju tänka er hur djävla snabbt jag jobbade förr när RASIED FIST stod för soundtracket! Nu var det inte bara tempot som jag hade i åtanke innan utan även relationen noggrannhet och låtlängd. Jag har upptäckt ett mönster i att jag idag gillar långa låtar som tar tid på sig att förmedla vad det är de vill kontra RAMONES korta bubbelgumspunk. Och på något sätt kan jag även härleda det till min systematiska noggrannhet. Förr ville jag att saker och ting skulle gå fort och bli färdigt snabbt. Resultatet var inte så noga egentligen. Idag är det där emot tvärt om. Det gör inget att saker och ting tar lite tid så länge slutresultatet blir så bra som möjligt.

Nu finns det ju några aspekter i mitt resonemang som inte riktigt går ihop. Till exempel slarvar jag inte på gymmet bara för att Tom Araya skriker åt mig. Istället hjälper mig att trycka dit den sista reppen på setet istället för att vika ner mig. Och jag gör ju inte saker långsamt bara för att RAMESSES knappt har styrfart.

Jäkta. Fan. Inte.
//H

NP: Horns Of Anguish – Scorch (Barriers, 2009)

Read Full Post »

Hojåkare med god smak och strandhugg

 

Nyinköpt parasoll

Första riktiga sommardagen skulle givetvis spenderas på stranden, men innan vi kom dit behövde vi inhandla ett parasoll. Vi begav oss till en lokal langare av diverse sommartrevliga attiraljer för att se vad de kunde bistå med. Vi parkerar bilen, kliver ur och det första jag får syn på är en gammal Suzuki med en egenhändigt komponerad ELECTRIC WIZARD-dekal på tanken. Känns lite som att det är extremt sällsynt i den petroliumdoftande segelbåtshamnen som Stenungsusnd är. Givetvis förevigades den goda smaken genast.

ELECTRIC WIZARD-hojen

Vad som hände sedan:
1. Vi åkte hem och fixade picknickkorg
2. Packade in oss i bilen tillsammans med Sara
3. Åkte till Hawaii, men vände för det var mycket folk och Risse måste få vara lös
4. Åkte till ”bakom Kullens” och gick å gick å gick å gick tills vi kom fram till stranden
5. Badade, solade, slappade, drack kaffe, käkade goa mackor och Singoalla Lakrits
6. Några timmar senare packade vi ihop och åkte hem

 

Men bada nu då!
//H

P.S. Om du känner igen hojen, äger eller känner personen som äger. Släng gärna i väg en rad, det är alltid  coolt att träffa nya människor med god smak…

NP: Burst – Stormwielder (Origo, 2005)

Read Full Post »

Sju plattor på sju dagar – vecka 20

Från början var det meningen att ”Metal hela veckan” skulle vara en återkommande rubrik och tips på plattor, en för varje dag. Tyvärr blev det inte så, förrän nu! Så här kommer en lista på sju plattor att upptäcka under kommande vecka, en platta för varje dag. Den gamla rubriken indikerade att det ska vara metal, men min musiksmak är bredare än så, därför byter jag namn till ”Sju plattor på sju plattor” så skapar jag ingen förvirring runt det. Hoppas du hittar något nytt som du gillar!

Måndag: ELECTRIC WIZARD – Dopethrone (Rise Above, 2000)

Vi börjar måndagen lite försiktigt (!) med ELECTIC WIZARDs Dopethrone som var min första kontakt med bandet. Året var 2000 och plattan damp ner i brevlådan när jag drev webzinet ((( SUPERSATAN ))). Jag fattade tycke direkt för de doomfuzziga Engelsmännen! Andra spåret Funeralopolis ger mig rysningar varje gång i den lite trevande inledningen och när krafterna släpps lösa känns det som bly helt plötsligt blivit som balsam för själen.

Tisdag: HATESPHERE – To The Nines (Napalm Records, 2009)

PangpårödbetanTHrashmetalmedSlayersom-strörstainspirationskällaochlitegöteborgsdöds-alaAtTheGatesochTheHaunted! Det är inga konstigheter – som Sveriges populäraste färjebartender skulle sagt. Redan i inledande titelspåret ställs skåpet på plats och flyttas inte ur fläcken. Tråkigt kan tyckas men det svänger och piskas på bra på Danskarnas sjätte platta inspelad i Antfarm Studio av Tue Madsen. Ja, ni fattar själva. I med skiten, tryck på play, höj volymen och headbanga!

Onsdag: TROUBLE – Manic Frustration (Def American, 1992)

Stilbildande doom metal och Chicagogänget TROUBLE förgyller din onsdag med sitt femte album, producerat av välkända Rick Rubin, Manic Frustration. Det här är en upptäckt jag gjort på senare tid för vem kan värja sig mot inledande riffet i inledande Come Touch The Sky, drivvet i ‘Scuse Me, tunggunget i bluesiga Fear, de smäktande melodierna i Rain, refrängstarka Memory’s Garden… Jag skulle kunna gå igenom hela plattan men det är bättre du lyssnar själv!

Torsdag: SATANIC THREAT – In To Hell (Gloom Records, 2008)

Satanism och en kärlek till MINOR THREAT är lika med SATANIC THREAT. Satanistisk hardcore helt enkelt! Det lånas friskt från den klassiska hardcoreoutfiten från Washington, D.C. och precis som med HATESPHERE är det inte mycket att snacka om. Vad jag vet så är detta bandets ända släpp och en platta som nu är lite svår att få tag på. Om man är lite internet kunnig kan man dock hitta den i mp3-format…

Fredag: NOFX – Frisbee/Coaster (Fat Wreck Chords, 2009)

För Du som känner mig och Du som regelbundet läser min blogg kunde nog räkna ut med röven och en kritbit att NOFX nya giv Frisbee/Coaster skulle dyka upp så här på arbetsveckans sista dag och helgen står för dörren. Så. Djävla. Förutsägbart. På NOFXs tofte (?) platta handlar det mest om knark och alkohol ackompanjerat av kvalitetspunkrock. Känner dock att plattan inte är lika bra som föregående Wolves In Wolve’s Clothing och framför allt The War On Errorism. Men bjuds det på sol och bärs bjuder jag på NOFX.

Lördag: EARTH CRISIS – To The Death (Century Media, 2009)

När jag först hörde att EARTH CRISIS skulle släppa nytt blev jag lite skeptisk. Det är nio år sedan bandet släppte en platta med eget material, coverskivan Last Of The Sane släppt 2001, och medlemmarnas åtaganden i andra akter i bl.a. Freya och Path of Resistance har inte imponerat. Dessutom tyckte jag inte första smakprovet To Ashes var något vidare. Annat är det nu! To The Death är välskriven och välproducerad käftsmäll i bästa hardcore/metal anda. Dessutom får den mig att känna mig djävligt tuff när jag är på gymmet och pumpar upp mina veganska muskler! Vegan! For life!

Söndag: AMON AMARTH – With Oden On Our Side (Metal Blade, 2006)

Det verkar som om min flickvän limmat fast ett par AMON AMARTH plattor i yankeebilens CD-växlare, för varje gång jag sätter mig i bilen så är det antingen With Oden On Our Side eller Twilight of the Thunder God som snurrar igång. Inte mig emot! Stockholmarnas melodiösa och episka vikingadöds passar alldeles utmärkt att åka bil till. Så på söndag när det är dags för den regelbundna söndagsturen ladda stereon med With Oden On Our Side och låtsas att bilen är ett långskepp på ett av de sjuhaven…

Om Du nu har gjort upptäckten att det finns hål i din skivsamling ligger hela internet framför dina händer. Alla plattor finns där ute så du kan lyssna på dem, men kom ihåg: Stöd den goda smaken och köp det du gillar!

Fridens liljor över din arma själ.
//H

Wolves in Wolves’ Clothing

Read Full Post »

Gigtips Göteborg: RAMESSES på Undejorden

På tisdag står RAMESSES på Underjordens scen i Göteborg, tillställningen arras av SP(A)TT. Bandet som bildades 2003 av Tim Bagshaw (gitarr) och Mark Greening (trummor), från mäktiga ELECTRIC WIZARD, innehåller också sångaren och basisten Adam Richardson. Andra plattan släpps senare i år på Feto Records som även släppte debuten Misanthropic Alchemy.

Kerry. Fucking. King.
//H

Read Full Post »