Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Isis’

Vafan, jag överraskar med att tredje dagen i rad lägga in ett skivtips! Den här gången är det syskonet till NEUROSIS, ISIS, BATTLE OF MICE, och typ hundra andra mer eller mindre creddiga post-rock/ångestmetalgäng, RED SPAROWES som står för musiken. Eftersom vi dunkade på med dödspunk och ölhävning i går så kan en stillsam stund i soffan tillsammans med nya mackan The Fear Is Excruciating, But Therein Lies the Answer bli som rena balsamen för själen. Bandet är väl egentligen inte okänt för de som redan är inne i svängen men ändå inte lika populära som sina äldre syskon. Musiken ligger nära ISIS med en något popigare nerv och drömskt svävande gitarrslingor och melodier. Perfekt för att gosa ner sig, sluta ögonen och drömma sig bort.

RED SPAROWES finns även på Band Camp.

NP: Red Sparowes – A Swarm (The Fear Is Excruciating, But Therein Lies the Answer, 2010)

Annonser

Read Full Post »

Dälek förband till Isis

090908-dälekDen experimentella hip-hoduon DÄLEK blir det som värmer upp publiken under ISIS Europaturné. DÄLEKs musik består av en schysst mix av metal, jazz, punk, noicecore och electronica, rapen får mig att tänka på gamla giganter som EPMD, ERIC B. & RAKIM, GANG STARR. Jodå, jag har ett förflutet som hip-hopare under 80’talet. Duon har en gedigen bakkatalog att gå igenom men börja lyssna lite på bandets MySpace.

ISIS med DÄLEK i Sverige
1 november – Malmö, KB
2 november – Göteborg, Parken
4 november – Stockholm, Strand

Läs även tidigare inlägg med info om Panopticon 2xLP nypress.

Cheers. Fuckers. Cheers.
//H

NP: The Wildhearts – You Took The Sunshine From New York (Chutzpah!, 2009)

Read Full Post »

090906-isis-luger

Via eminenta Loudfarmer får jag reda på att ISIS kommer till Sverige för tre spelningar i November. För oss som bor på bästkusten är förstahands alternativet måndagen den 2 november på Parken i Vasastan. Biljetter kommer att finnas tillgängliga via Ticnet.

Spelningar i Sverige
1 november – Malmö, KB
2 november – Göteborg, Parken
4 november – Stockholm, Strand

090906-isis_panopticon5th_press648

I veckan kom också nyheten om en femte pressning av ISIS Panopticon tillgänglig via Robotic Empire. Den nya pressningen har samma gatefold som tidigare utgåvor men vinylen kommer i 120 på clear/orange splatter, 209 på blue/black swirl, 289 på black/orange splatter och 1400 svarta. En tidigare pressning finns fortfarande att köpa från Garden Of Exile tillsammans med en del övriga verk.

Min gud är 12″
//H

NP: Machine Head – Halo (The Blackening, 2007)

Read Full Post »

Världens snabbaste man.

Världens snabbaste man.

Sitter vid det nystädade köksbordet och sippar på min sojalatte till tonerna av HORNS OF ANGUISHs fullängdsdebut Barriers (Kampas Records, 2009). Jag är på tredje låten, Ominous, under första varvet och en lite trevande melodislinga skär rakt in och slår an en känsla av behagligt vemod. Det tar en stund innan jag inser att låten faktiskt var med på bandets demo EP från 2008, eller om det var 2007, kommer inte ihåg exakt… Försöker plocka fram något minne av samma känsla men hittar inget. Innan jag hade demon i min ägo tyckte jag bandet var mycket intressant men när demon kom så fick den kalla handen. Vet inte varför, med sådant händer ju ibland.

Skåne duons (kompletteras med basist live) melodiska post-doom, som någon uttryckte det, maler, smeker och förför. Krängande sludgepartier är nästan obefintliga och jag gillar det. Musiken smutsas inte ned med influenser från orkan Katrinas hemtrakter utan istället är det gitarrslingor á la CULT OF LUNA och ISIS som bjuder in sig själva.

Det blir ingen recension av Barriers den här gången utan inledningen får ses som en prolog till tankarna som kommer. Det slår mig åter igen att något har hänt med min mentala inställning, eller sinnesstämning om ni så vill. Jag skulle också kunna säga att musiken visar på förändringar som skett av mig som person de senaste åren. Kanske kan man kalla det mognad..? Det som skiljer sig från då och nu är att jag finner ett väldigt lite utbyte av låtar som klockar in på 2-3 minuter idag. Istället är det låtar som ligger runt 10 min som attraherar mig mest. Som nu, när jag sitter och dricker resterna av frukostlatten och slösurfar på Fejjan och läser bloggar i mitt rssflöde. Det är nu jag vill ha lugn söndagsmusik som gör att jag känner mig så där mysig och go i själen, om man nu kan det till doom som vill knuffa en över kanten.

NOFX är helt uteslutet. RAMONES lika så. NASUM ska vi inte ens tänka på. Hur blev det så här? Det är ju inte så att jag inte lyssnar på de banden längre. Det sker bara vid andra tillfällen. NOFX Coaster brukar gå varm på gymmet tillsammans med bl.a. LAMB OF GOD, THE HAUTED, BLACK BREATH, SYCONUAT och EARTH CRISIS. Hemma blir det oftast KONGH, ISIS, DARK CASTLE, ELECTRIC WIZARD och CULT OF LUNA när jag surfar, läser eller ska sova. I bilen snurrar just nu MARIACHI EL BRONX på repeat både för mig och AntiCristel, något annat duger inte där just nu.
Igår, när jag röjde av köksbordet som då såg mer som ”lägger era grejer här och gå”-bänk än som en plats där man sitter och äter, gick HOUR OF 13, GRAVEYARD, GRAND MAGUS, ULTIMATE DRAGONS och BLACK SABBATH på ”blanda” i lurarna.

Cult Of Luna: Långsamma och noggranna.

Cult Of Luna: Långsamma och noggranna.

Ni ser ju mönstret. Ju lugnare aktivitet, desto långsammare musik, och ju mer adrenalin och hjärtfrekvens som behövs, desto snabbare tempo efterfrågas. Så ni kan ju tänka er hur djävla snabbt jag jobbade förr när RASIED FIST stod för soundtracket! Nu var det inte bara tempot som jag hade i åtanke innan utan även relationen noggrannhet och låtlängd. Jag har upptäckt ett mönster i att jag idag gillar långa låtar som tar tid på sig att förmedla vad det är de vill kontra RAMONES korta bubbelgumspunk. Och på något sätt kan jag även härleda det till min systematiska noggrannhet. Förr ville jag att saker och ting skulle gå fort och bli färdigt snabbt. Resultatet var inte så noga egentligen. Idag är det där emot tvärt om. Det gör inget att saker och ting tar lite tid så länge slutresultatet blir så bra som möjligt.

Nu finns det ju några aspekter i mitt resonemang som inte riktigt går ihop. Till exempel slarvar jag inte på gymmet bara för att Tom Araya skriker åt mig. Istället hjälper mig att trycka dit den sista reppen på setet istället för att vika ner mig. Och jag gör ju inte saker långsamt bara för att RAMESSES knappt har styrfart.

Jäkta. Fan. Inte.
//H

NP: Horns Of Anguish – Scorch (Barriers, 2009)

Read Full Post »

Det har varit lite glest på inlägg den senaste veckan, det beror på att jag dels har jobbat ganska mycket samt att jag spenderade helgen på Riksstämma i Kalmar som ombud för Djurens Rätt Göteborg. Om det kan ni läsa här, ni ser mitt röstkort och diverse prylar på första bilden. Nu tillbaka till musiken och inhandlade plattor den gångna månaden

090526-plattor_maj

MACHINE HEAD – Burn My Eyes (RR Classics, Delux vinyl 180gr)

Inte så mycket att snacka om här egentligen. MACHINE HEADS klassiska debut på 180g vinyl släppt för något år sedan. Tyvärr så är inte kvalitén vad den borde vara, ljudet är lågt och det saknas tryck i skiten. M.a.o. CDn låter bättre.

CHRISTIAN KJELLVANDER – Songs From A Two-Room Chapel

Solodebuten från LOOSEGOATs sångare och gitarrist är en lysande platta som jag inte haft i min ägo innan. Tyvärr har inte CHRISTIAN kommit upp på samma nivå på efterföljande plattor men jag hoppas att han inte ger upp!

NOFX – Frisbee

Årets NOFX giv är en knarkindränkt historia där Fat Mike besjunger diverse sätt att bli full och hög på. Är väl inte stormförtjust i ämnet precis och jag misstänker att det bidrar till att jag tycker Frisbee är svagare än de två senaste skivorna. Men vi får tolv punkrockstänkare av god kvalité, dock tror jag inte det räcker för att bräcka RANCIDs nya giv Let The Dominoes Fall. Men kombinationen sol, öl och NOFX passar som handen i handsken!

SONIC RITUAL – 7”

Tre låtars debutsjua från Stockholms punkmetaloutfit SONIC RITUAL är på a sidan en svängig historia i form av riviga Take The Edge Off. B sidan är däremot inte lika stark, instrumentala A Silver Express (Through the Valley of Death) bygger upp stämningen inför Vulture Cvlt. I väntan på 12” EPn som väntas komma vilken dag som helst rekommenderar jag att du försöker få tag på ett ex.

BLACK PYRAMID – 7”

Så kom den äntligen! Sjuan som blev vald till 2008 års bästa enligt Too High To Get It Right. Nu är det inte själva skivan som var försenad utan leveransen från Holländska Electric Earth to närmare tre veckor. Det var väl värt att vänta på för a sidans Visions Of Gehenna är en svängig doommacka som för tankarna tillbaka till kultförklarade SLEEP. Andy Bereskys sång gör sig enormt bra till de släpiga gitarriffen och jag får gåshud av Massachusetts tuffaste trio. B sidans Caravan börjar trevande för att nästan direkt bjuda på tunga toner, men plötsligt bryts tempot och ett svävande ljudlandskap bäddar in och vaggar lyssnaren långsamt och försiktigt. Min rekommendation är såklart: köp!

ISIS – Wavering Radiant

Även denna platta fick jag vänta länge på. Långsamma och sunkiga Sweden Rockshop, flickvännen köpte en MACHINE HEAD hood i julklapp som luktade rök och öl, sa aldrig att de inte tänkte leverera skivan på utsatt release datum den 25 april utan väntade till datumet för CDn som var någon vecka in i maj.

Wavering Radiant är som en blandning av ISIS tidigare verk, tyvärr hettar det aldrig till ordentligt och det känns lite som en dag på jobbet för dessa gossar. Lite synd tycker jag allt, fast bandets lägsta nivå ligger ju i kant med andra bands höga nivå så bli inte förvånad om den här plattan dyker upp på topp 3 när årets ska summeras. Samtidigt är det lite för tidigt för mig att ge något riktigt omdöme på den här dubbel LPn då den inte har sjunkit in ännu, och jag misstänker att det kommer ta ett tag till att absorbera den fullt ut. Så jag får återkomma i fallet ISIS Wavering Radiant. Givetvis är dock orden: köp!

Hail Seitan!
/H

Read Full Post »

NOFX - Frisbee

NOFX - Frisbee

Puh, att gå från Arbetslös till att jobba som en galning tar på krafterna! Under de gågna åtta dagarna har jag varit ledig en. Valborgsmässoafton spenderade vi hemma hos goda vänner och grillade goa grillspet, käkadesäker ett halv kilo tofu! Komma hem sent för att börja jobba vid sju på 1:a Maj och efterföljande helg. Arbetsmarknadspolitisk åtgärd i Gbg på måndag morgon men resten av dagen spenderade jag att jaga rätt på nya ISIS plattan Wavering Radiant utan framgång. Sedan jobb tisdag och grillkafé i Djurens Rätt Göteborgs regi, jobba tidigt onsdag sedan styrelsemöte med Djurens Rätt i Gbg. För ett år sedan hade jag kastat in handuken någon gång under tisdagen, men nu, nu är det kul fast jag är trött. Innan mötet igår tröstade jag mig med att inhandla NOFX FrisbeeBengans.

Nämnda platta snurrar just nu på skivtallriken, sojalatten står på bordet och nu ska jag ta mig igenom 274 nya meddelanden i rss-läsaren. Men som tur är, är det snart dags att dra till jobbet igen. Sedan, typ strax innan kl 23 ikväll börjar min helg med en skvätt rom och AntiCristel!

Back. To. Black.
//H

NP: NOFX – Creeping out Tegan (Frisbee, 2009)

Read Full Post »

090417-rsd

Här om dagen låg jag i soffan och lyssnade på MOTÖRHEADs March Ör Die när plötsligt minnena från dagen när jag stod i skivaffären och lyssnade på skivan första gången dök upp. Det var i slutet av sommarlovet 1992 och tillsammans med ett par polare hängde vi på Leuchovius för att bläddra bland skivorna och slå ihjäl tid som vilka andra sjuttonåringar som helst.

Leuchovius Musikvaruhus var något av en institution i Alingsås. Exakt när den öppnades vet jag inte men enligt ett reklamblad för Levingitarrer jag hittade på nätet var affären väl etablerad 1939. Under 1980-talet låg affären mitt på Kungsgatan i Alingsås. Butiken hade två nivåer, gatuplanet fylldes upp med skivor, kasetter, nothäften och de populäraste instrumenten. På andra våning fanns avdelningen för pianon och flyglar, men också klassiska stråk- och blåsinstrument samt den lite mer moderna rockinstrumenteringen. Uppskattningsvis var nog butiksytan runt 200-300 kvm stor.

090417-motley-vinyl-picture-recordJag kan med säkerhet säga att alla Alingsåsare, och folk från bygden runtomkring, som levt från början på 1900-talet till millennieskiftet och med det minsta musikintresse har minnen av och ett förhållande till Leuchovius. För egen del lades grundet till musikintresset i början på 80-talet och skivor som MÖTLEY CRÜEs Too Fast For Love, Shout At The Devil och Theatre of Pain och IRON MAIDENs The Number Of The Beast. Av någon anledning har just inköpen av dessa skivor etsat sig fast i minnet. Antagligen för jag har en sådan där historia om en polare som inte fick lyssna på hårdrock för sin mamma, han introducerade Too Fast For Love och MÖTLEY blev favoritbandet direkt!

Tillbaka till 1992

Vi den här tiden var det okej för oss att lyssna på skivorna innan vi köpte något, faktum var att vi inte behövde köpa något längre utan fick lyssna på skivorna i alla fall. Några år tidigare, när vi var yngre, var det inte helt okej att lyssna på skivorna innan om man inte hade någon förälder med sig. Men nu var vi etablerade kunder och då fick man. Det här utlägget huruvida man får lyssna på skivorna eller inte kanske framstår som konstigt för de som inte känner till Leuchovius något bistra personal. Det var något som de var lite kända för, en del tycker de var sura jämt. Andra, som mig inkluderad, märkte det någon enstaka gång.

Bilderna som dyker upp i mitt huvud föreställer den vita disk med Bang & Olufsens lurar som liknade telefonlurar utan mikrofon och de klassiska stora AKG lurarna. Det fanns även en knapprad vid varje par lurar där man kunde spola eller hoppa fram på skivan, vi snackar vinylspelare nu och inte CD. Som ett skydd för de Bang & Olufsens skivspelare satt det en vinklad glasskiva där man även snyggt kunde lägga upp konvolutet till skivan man lyssnade på. Leuchovius var ensamma i stan med att ha en sådan fräck och modern anläggning och jag blir faktiskt lite imponerad av minnet. De andra skivbutikerna, Skivor & Tobak och Skivbolget kunde inte riktigt mäta sig med detta.

Skivköpet

090417-marylin-vinyl2När jag tänker tillbaka på det så lägger sig ett romantiskt skimmer över det hela. Jag älskade att dra ner till skivbutiken, kolla om det hade kommit något nytt och få provlyssna. Om jag gillade, köpa! Sedan fort hem och lägga vinylen på talliken, fatta konvolutet och studera det noggrant till tonerna av dundrande trummor, mullrande basar, skrikande gitarrer och ylande sångare. Det var livskvallitet för en ung hårdrockare!
Steg två efter hemkomsten var att spela in skivan på band. Detta var något min farsa var noga med att jag gjorde så jag inte skulle repa skivan. Idag är jag glad för detta, speciellt när jag tittar på mina gamla vinyler som i de flesta fall är i bättre skick än tjugo år yngre CD-skivor.

I dag är däremot mina skivköp inte fullt lika romantiska. Dels för att jag nästan uteslutande beställer mina skivor via internet och för att jag redan har hört skivan otaliga gånger innan. Ibland kan jag tycka att det är lite tråkigt men jag är också trött på alla de köp jag har gjort för att jag har hört en eller ett par bra låtar från en skiva. Det är inte så att de inte är värda att äga men jag vill hellre ha kvallitet än kvantitet. Fast det bästa är att de båda går att kombinera.

Skivaffärsdagen 18 april – Record Store Day

Att skivaffärerna blir färre vet alla om vid det här laget, en del tycker det är tragiskt andra bryr sig inte. Snart konverseras det säkert om hur man köpte skivor i butik på samma sätt som farmor berättade att man köpte frukt hos grönsakshandlar’n och inte på ICA förr i tiden. För att råda bot och uppmärksamma det klassiska skivköpet tog självaste METALLICA initiativ till och spelade i en skivbutik i San Fransisco på den första Record Store Day i fjol. Givetvis sprider det sig som en gräsbrand i Australien och Initiativtagarna i Sverige är The Beat Goes On, Record Hunter och Pet Sounds i Stockholm, samt Folk å rock i Malmö. Men även andra butiker hänger på så som Bengans i både Göteborg och Stockholm.

För oss med smak för den tyngre och hårdare musiken finns Sound Pollution som alternativ. Bland annat kan du förhandslyssna på ISIS nya giv Wavering Radiant. Tyvärr då exklusivt för de som bor i eller i närheten av Stockholm.

090417-rsd-sp

Men häng inte läpp för det! Samla ihop ett gäng polare, ta med familjen, pojkvän/flickvännen och ta en sväng under lördagen till din lokala skivlangare. Häng lite i affären, bläddra bland skivorna, lyssna och gå framför allt inte tomhänt där ifrån! Köp något nytt, något gammalt, något dyrt eller något billigt. Efteråt kan ni ju hänga på ett kafé och snacka om era inköp eller ordna ett lyssningsparty på kvällen med dryck och tilltugg! Det blir garanterat succé!

Själv har jag spräckt både skivbudget och övrig budget för den här månaden så det blir till att fira ettårsdagen med världens bästa flickvän i stället!

Läs mer:
Record Store Day
Record Store Day nu även i Sverige – skivbutikerna hyllar sig själva 18 april
Record Store Day Sweden – MySpace
Bengans

Köp. En. Skiva.
//H

Va?!? Hur det gick för Leuchovius? De fick slå igen i början på 2000-talet. Givetvis var den vikande försäljningen en faktor men jag tror även att de inte kunde anpassa sig till de nya tiderna. Fram till slutet av 90-talet var fortfarande vinylavdelningen större än cdavdelningen. Givetvis säljer man inte tillräckligt då. De hade även fått ordentlig konkurens på musikinstrumentfronten av MX – Musikexperten där man kunde gå in och lira på vilken gitarr man ville utan frågor om man skulle köpa.

Read Full Post »

Older Posts »